Vd har ordet

Kära läsare,

Det är med stor glädje som vi presenterar årets första Nyhetsbrev. Det är späckat med spännande artiklar, intervjuer och information.

Jag vill särskilt lyfta fram intervjun med finansmarknadsminister Mats Odell. Vi uppskattar inte minst hans tydliga syn på lika regler och tillsyn inom EU. Detta är en ödesfråga för såväl Sverige som de globala finansmarknaderna. Det finns tyvärr en klar tendens att varje land vill ta tag i sina problem på egen hand. Man känner helt enkelt inte att man har tid att invänta EU-processen med allt vad den innebär. För Sverige och svenska banker är det dock viktigt att integrationen i EU får fortsätta och att vi inte skapar ett lapptäcke av regler. Svenska banker har i genomsnitt hälften av sin verksamhet utanför Sveriges gränser, huvudsakligen inom EU. Det innebär en stor kostnad och risk att behöva förhålla sig till olika regler och olika tillsynsstandarder. EU:s inre marknad fungerar inte perfekt idag. Just därför är det viktigt att de nationella regelinitiativen begränsas och att EU:s inre marknad utrustas med såväl harmoniserade regler som en samordnad tillsyn.

En del av de regleringar som nu diskuteras har säkert sitt berättigande. Det finns dock en övertro till att regleringar förhindrar kommande finanskriser. Lika viktigt som regler är att analysen görs ordentligt och att vi reagerar i tid med sunt förnuft.

Inom ramen för den Europeiska Bankföreningen, EBF, har vi analyserat effekten av de regelförslag som hittills presenterats. Våra preliminära beräkningar visar att de utökade kraven på kapital kan få avsevärda effekter på såväl tillgången på krediter som på räntenivån. Det är därför viktigt att behovet av nya regler är väl motiverat och att effekten på samhällsekonomin är analyserad. Det finns en klar risk för negativa överraskningar om kreditförsörjningen till såväl små och medelstora företag som hushåll försämras.

Finansinspektionens senaste förslag att införa regler som begränsar belåningsgraden på bolån speglar myndighetens och kanske regeringens rädsla att hushållens skuldbörda kan bli en belastning för samhällsekonomin i ett högre ränteläge. Reglerarna vet att ett högre ränteläge är oundvikligt inom loppet av några år och summan av de nya reglerna bidrar till en betydligt högre räntenivå. Samtidigt är det glädjande att notera att Finansinspektionens rapport bekräftar att de svenska bankernas kreditgivningsprocess fungerar väl och att låntagarna har en buffert för framtida räntehöjningar.

Kerstin af Jochnick, VD

Publicerad den 19 februari 2010