"Level playing field är en utopi"

Finansinspektionen kan tänka sig att ha hårdare likviditetsregler i Sverige än vad Baselkommittén föreslår, och dessutom införa dem tidigare än i andra länder. Det säger Lars Frisell, chefsekonom på Finansinspektionen.

När finanskrisen bröt ut uppenbarades hål i det internationella finansiella regelverket och i tillsynen, som myndigheter i Europa och internationellt sedan dess har ägnat stor kraft åt att täppa igen. I december lämnade Baselkommitén sina förslag till förändringar i kapitaltäckningsreglerna, som så småningom är tänkta att ligga till grund för EU-direktiv och svensk lagstiftning.

Finansinspektionens chefsekonom, Lars Frisell, sitter med i Baselkommittén. Vilka är de viktigaste delarna i de här förslagen?

- Den ena huvudpoängen är att stärka kvaliteten på kapitalet, att vi ska ha mer eget kapital i botten och att vi ska kapitaltäcka fler risker, framför allt på marknadssidan. Den andra är likviditeten, att se till att banker förlänger sin finansiering och höjer likviditetsbuffertarna.

- För svensk del är det på likviditetssidan som det största behovet finns att göra någonting. Med så mycket kraft man har ägnat åt kapitaltäckningsdirektiven är det lite märkligt att man hittills har lämnat likviditeten helt kvalitativ, det vill säga principstyrd.

Gå längre i Sverige
Det som Baselkommittén nu föreslår är två hårda mått som bankerna ska uppfylla. Enligt det ena ska en bank ha tillräcklig likviditet för att klara av en månad då det råder stora svårigheter att få tag på extern finansiering. Enligt det andra måttet ska banken ha tillräcklig andel stabil finansiering i förhållande till sina tillgångar. Både tillgångar och skulder viktas efter sin ”stabilitet”, eller långsiktighet. Förslagen ska nu utsättas för både konsekvensanalyser och synpunker från de 27 olika länderna i Baselkommittén, för att slutgiltigt läggas fram före utgången av 2010. Har det då blivit alltför urvattnat kan Finansinspektionen tänka sig att göra egna striktare regler.

- Om vi inte är nöjda, så är vi absolut inte främmade för att gå längre i Sverige. Fokus för oss är att bankerna har tillräcklig motståndskraft mot störningar, och det kommer troligen innebära att en del av finansieringen måste ske på längre löptider.

Han påpekar att upplåningen på marknaden de senaste 20 åren har tenderat att bli allt kortare. Till en början var det en naturlig följd av att man hävde de starka regleringar som fanns, och därmed gick mot en mer normal konkurrenssituation mellan bankerna.

- Men om man ser de senaste 10-15 åren så är det svårt att se varför det skulle ligga i samhällets intresse med de allt kortare löptiderna. Konkurrensen driver dem bara nedåt. Så därför är jag väldigt positiv till att sätta en miniminivå, där företagen vet att håller man inte den kan Finansinspektionen sanktionera och ytterst också dra in tillståndet.

Högre kostnad för svenskägda
Du ser inte att det kan bli en konkurrensnackdel för svenska banker om vi får hårdare regler här än i resten av Europa?

- Ja, eventuellt en konkurrensnackdel. Tvingar vi svenska banker att finansiera sig längre än vad ett annat land gör, då skulle det på marginalen kunna ge en något högre kostnad än för andra länders banker. Då får det bli så.

- Jag tycker nog att branschen trycker på level playing field-knappen lite för snabbt. Det här med level playing field är lite av en utopi från början. Vi är 27 länder i Baselkommittén, med väldigt olika strukturer på bankväsendet och på upplåningen i bankerna, så det är frågan om det ens är möjligt.

Baselkommittén sätter alltså minimiregler, som varje land får strama till och man vill, men absolut inte tvärt om. Och det finns en miniminivå som svenska Finansinspektionen har opponerat sig emot: det så kallade leverage ratio, en icke-riskviktad skuldsättningskvot.

- Tanken är god. Den ska vara ett komplement till Basel II och ett allmänt stopp om det bär iväg igen. Men för de svenska storbankerna skulle det kunna få väldigt absurda konsekvenser. De har bland de högsta kapitaltäckningskvoterna i Europa, men med den rena oviktade skuldkvoten så hamnar de bland de sämsta bankerna.

Incitament att öka riskerna
Svenska banker har nämligen med sin höga andel bolån på balansräkningen förhållandevis låg risk jämfört med konkurrenter i andra länder. Följden av de föreslagna reglerna skulle kunna bli att det lönar sig att göra sig av med sina lågrisktillgångar, till exempel bolån, och i stället skaffa högrisktillångar som private equity-lån, vilket ju inte är det man vill uppnå.

Hur tycker du man skulle utforma det i stället?

- Det är svårt. Det har varit ganska mycket diskussioner. Man landar nog ändå i ett sådant här bruttomått, eftersom man vill fånga in det som har lagts utanför balansräkningen. Och jag har ingenting emot att i en samlad kapitalbedömning använda ett bruttomått. Men det ska definitivt vara ett mjukt pelare 2-mått, inte ett bindande mått som pelare 1, som avsikten är nu.

Baselkommitténs definitiva förslag är tänkt att presenteras innan årets slut, för att därefter implementeras i ländernas lagstiftning i slutet av 2012. Med tanke på hur omfattande anpassningar som krävs av bankerna, exempelvis vad gäller de olika former av hybridkapital som måste fasas ut, är det en rätt snäv tidplan. Kommittén har därför tänkt sig övergångsregler.

- Vi ska inte störa den ekonomiska återhämtningen. Vi vill inte heller ha några abrupta prisförändringar eller jakt på vissa tillgångar. Det ska gå lugnt tillväga, är tanken.

Men Bankföreningen har fått signaler om att Finansinspektionen kan tänka sig att gå fortare fram än 2012, det är ju tvärt emot tanken med övergångsregler. Stämmer det?

- Jodå. Skulle de nya Baselreglerna dröja av någon anledning, eller vara otillräckliga i vår mening, kommer vi ta fram en kvantitativ likviditetsreglering på egen hand.

Finansinspektionen anser alltså inte att man nödvändigtvis måste vänta tills man sett vad Baselkommitténs förslag blir. Men även i Sverige skulle det i så fall kunna bli en tid med övergångsregler.

- I ett bra samtal med branschen så kommer man fram till hur lång tid bankerna behöver på sig. Det är en sak att vi kanske inte får branschen med oss i tuffa regleringar, men man kan ändå ha ett intelligent samtal om marknadseffekter så man inte ställer till någonting som man inte har tänkt.

Publicerad den 19 februari 2010