Betaltjänstdirektivet genomförs nu i Sverige – kraftigt försenat

Det nya betaltjänstdirektivet, PSD, skulle ha genomförts senast den 1 november 2009 i alla medlemsländer, men är kraftigt försenat i Sverige. Den svenska lagstiftningen träder ikraft den 1 april 2010. Eller möjligen den 1 augusti 2010.

Ett förslag till direktiv om betalningstjänster på EU:s inre marknad (PSD) lades fram av EU-kommissionen den 1 december 2005, godkändes och publicerades därefter i EU:s officiella tidning den 5 december 2007. Direktivet skulle vara genomfört i alla medlemsstater senast den 1 november 2009.

– För ett år sedan såg det bra ut. De flesta medlemsländer låg väl framme för att genomföra detta viktiga fullharmoniseringsdirektiv i rätt tid. Med undantag för Sverige, som tidigt anmälde att regeringen inte skulle hinna, säger Lars Rutberg, som ansvarar för betalningsfrågor i Bankföreningen.

Bilden är i dagsläget lite annorlunda. Ett flertal länder hann inte genomföra direktivet till den 1 november, utan lagstiftningen träder i vissa fall ikraft kring årsskiftet och i något fall ännu något senare. Finland avser inte att låta lagstiftningen träda ikraft förrän den 1 maj 2010.

Vad är då betaltjänstdirektivet? Det är det första riktiga fullharmoniseringsdirektivet, där avsikten varit att skapa de rättsliga förutsättningarna för att göra Europa till en enda gemensam betalningsmarknad.

Tydligare regler
Genom direktivet, och den kommande svenska lagstiftningen, skapas nya och tydligare regler om kontohavares rättigheter och skyldigheter vid betalningar. Alla konton som är avsedda för betalningar omfattas, det vill säga konton där man gör löpande transaktioner, får in lön eller pension, betalar räkningar, amorterar och betalar räntor på bolån. Den nya lagen fastställer också vilken information en kontohavare ska erhålla före och efter varje betalning.

Genom direktivet införs även en återbetalningsrätt på autogiro eller vid korttransaktioner, om kontohavaren inom åtta veckor påtalar att det felaktigt dragits pengar från kontot, och kan styrka det.

– En annan nyhet är att om en kontohavare inte har skyddat sin pin-kod och obehöriga transaktioner har skett på kontot med användning av pin-koden, kan kunden komma att få betala en självrisk om 1 200 kronor.Det kan uppfattas som negativt av kunderna. Å andra sidan införs en begränsning i ansvaret till 12 000 kronor vid fall där någon genom grov oaktsamhet har åsidosatt avtalsvillkoren, säger Lars Rutberg.

Finansdepartementet föreslår att den nya lagen om betalningsinstitut och betaltjänster ska genomföras den 1 april 2010.

En del av direktivet har dock Justitiedepartementet ansvarat för. Det gäller artikel 61 i PSD som reglerar en kontohavares ansvar för obehöriga transaktioner, en väldigt viktig del. Justitiedepartementet föreslår att den
delen först ska genomföras den 1 augusti 2010.

- Det är olyckligt att Justitiedepartementet och Finansdepartementet
inte samordnat sina förslag bättre. Det har lett till osäkerhet om när lagen, eller lagarna, egentligen kommer att träda ikraft. Blir det den 1 april måste bankerna snart få besked om vad som gäller, för att kunna skicka ut kompletterande avtalsvillkor till alla kunder i tid. Bankföreningen kommer att uppvakta regeringen för att så snart som möjligt få ett definitivt
besked om ikraftträdandet av lagstiftningen, avslutar Lars Rutberg.

Publicerad den 21 december 2009