Gästskribenten: Niklas Arvidsson

"Skapa ett bankvänligt affärslandskap för mobila betalningar!

EU:s betaltjänstdirektiv har under de senaste åren dominerat debatten för utveckling av marknaderna för betaltjänster i Sverige och EU. Ambitionerna är att öka den internationella konkurrensen för kortbetalningar genom att standardisera tjänster och priser och därmed förbättra villkoren för kunderna . Detta är både oundvikligt och bra men bankernas hantering av situationen skapar tyvärr nya typer av risker.

I sedvanlig och konstruktiv tradition har branschen försökt att föregå politikerna genom aktiv självreglering i form av SEPA. Det är ett bra initiativ eftersom det finns stora fördelar för bankerna med ökad kortanvändning. De kan då göra sig av med en både samhällsekonomiskt missledande och för bankerna destruktiv affärsmodell där kortavgifter subventionerar kontanthanteringen, vilket leder till allt för hög kontantanvändning och problem i samhället.

De nya riskerna har samband med hur bankerna bemöter de strategiska utmaningar som EU:s ambitioner skapar. För att hantera den internationella konkurrensen fokuseras bankernas arbete på kostnadsminimering genom stordrift och utveckling av nya betaltjänster.

Ett nödvändigt men inte tillräckligt arbete! Många förbereder sig för en allt hårdare konkurrens mellan banker och andra kortaktörer, men verkar tyvärr missa att på allvar förbereda sig för en viktigare strategisk utmaning: den om herraväldet i ett nytt system för mobila betalningar.

Mobila betalningar innebär att flera olika branscher och företag ska samverka och att nya affärsmodeller måste skapas. Idag tassar banker, mobiloperatörer, handel och kortoperatörer nyfiket men försiktigt runt denna utmaning.

Jag är övertygad om att det finns stora vinster för banker om de tar initiativ och organiserar detta affärslandskap så att de själva får en tydlig roll. Om inte detta lyckas finns det en stor risk att någon av de andra aktörerna istället tar en ledande roll, vilket skulle kunna innebära att banker reduceras till osynliga leverantörer av processhantering.

Detta skulle i sin tur kräva stordrift i en skala som kanske bara de riktigt stora europeiska bankerna samt specialiserade processoperatörer kan uppnå. Kontrollen över affärer kopplade till mobila betalningar hamnar då utanför bankvärlden. Även om många projekt pågår så är bankerna avvaktande vilket öppnar möjligheter för andra.

I forskningen kring mobila betalningar ser vi hur ett helt nytt affärslandskap växer fram och frågan är om banker kan och vill bidra till att definiera samt organisera detta? Vill bankerna vara vad Richard Normann kallade ”Prime Movers” i detta nya landskap?

På kort sikt bör bankerna fortsätta att effektivisera logistiken kring kontanter och att omvandla kontanta betalningar till kortbetalningar. Detta både minskar kostnaderna för kontanter – en direkt effekt på sista raden! – och ökar omfattningen av den lönsamma kortaffären. Det minskar samtidigt risken för rån och andra problem kring kontanthantering.

I ett längre perspektiv bör bankerna snarast ta initiativ till att organisera landskapet för mobila betalningar på ett fördelaktigt sätt. Om någon annan aktör istället gör detta kan betaltjänster reduceras till tjänster som vävs in i andra branscher – till exempel inom turism, handel eller resor – och snarare blir ett tillägg till deras erbjudanden än en direkt betaltjänst som kunderna vill betala för. Betalningar kan komma att betraktas som kostnader snarare än värdefulla tjänster, vilket skapar än större kostnadsfokus och en negativ spiral för bankerna. En utveckling som även skulle kunna innebära att bankernas starka synergi mellan tjänster kring betala-låna-spara går förlorad.

Bankerna får då svårare att använda betaltjänster som verktyg för att sälja komplementära tjänster inom sparande och utlåning.

Utmaningen för de svenska bankerna ligger i att behålla den primära kundrelationen. Det görs genom att skapa affärsmodeller där bankerna är kritiska operatörer av systemet för mobila betalningar. Kanske liknande den roll de idag har inom systemet för kortbetalningar.

Bankerna måste skapa ett nytt affärslandskap för mobila och elektroniska betaltjänster så att deras roll tydliggörs och grunderna för en stark framtida affär säkerställs. Dessutom borde en myndighet som VINNOVA engageras inom denna för samhället så viktiga förnyelse av vårt betalsystem."

Niklas Arvidsson

Läs artikeln Banker utvecklar tjänst för mobila betalningar

Centrum för bank och finans, Cefin
Centrum för bank och finans är ett centrum för forskning, utbildning och näringslivssamverkan inom områdena bank och finans på Kungliga Tekniska Högskolan.

Cefin mottar finansiering från SparbanksAkademin, Nordea och Swedbank samt Kungliga Tekniska Högskolan. Cefin har sin hemvist vid Kungliga Tekniska Högskolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad och dess forskarskola.

Cefin är ett av Europas ledande centra för forskning, utbildning och tillämpning inom bank-, försäkrings- och finansområdet och en viktig plattform för branschens praktiker.

Verksamheten fokuserar på teoretiska och praktiska frågor i gränssnitten mellan det finansiella systemet och dess användare.

Verksamhetsidén är att genom akademiska och branschspecifika nätverk utveckla, förmedla och tillämpa ny kunskap inom det finansiella området med fokus på kundmötet. Verksamheten är mångvetenskaplig och hämtar sina frågeställningar från praktiken i nära samverkan med näringslivet.

Publicerad den 18 juni 2010