Förslag till ny konsumentkreditlag på remiss

Informationsmängden ökar betydligt, snabblån regleras och kunden får ångerrätt för krediter. Det är innebörden av några av de nyheter som föreslås. Bankföreningen förbereder remissvar.

För snart två år sedan antogs konsumentkreditdirektivet och nu har Justitiedepartementet kommit med förslag till svensk implementering. Enligt förslaget ska den svenska lagen träda i kraft den 1 januari 2011, en försening jämfört med direktivets krav om implementering före den 11 juni i år.

Konsumentkreditdirektivet är ett fullharmoniseringsdirektiv, vilket innebär att lagstiftningen ska se likadan ut i alla EU-länder. Direktivet gäller dock bara för de krediter som uttryckligen regleras av direktivet och det finns flera undantag från direktivets tillämpningsområde. Till exempel omfattas inte bolån och krediter under 200 euro av direktivet. Medlemsländerna
får själva välja hur de vill reglera sådant som faller utanför direktivet.

Nuvarande konsumentkreditlag har ett betydligt vidare tillämpningsområde än vad konsumentkreditdirektivet har. En viktig fråga i samband med implementeringen har därför varit hur det som faller utanför direktivet kommer att regleras.

- I departementspromemorian föreslås att den nya konsumentkredit- lagen ska ha i princip samma tillämpningsområde som nuvarande lag. Den får alltså ett betydligt vidare tillämpningsområde än direktivet och kommer liksom tidigare omfatta de flesta typer av lån. En nyhet är dock att konsumentkreditlagen blir fullt ut tillämplig på så kallade snabblån, vilket vi ser positivt på, säger Marie-Louise Ulfward, jurist på Bankföreningen, som har följt konsumentkreditdirektivet under en längre tid.

Bolån kommer att regleras av den nya konsumentkreditlagen trots att dessa faller utanför direktivets tillämpningsområde. Det görs dock viktiga undantag för dessa krediter bland annat beträffande kravet att lämna förhandsinformation på en särskild blankett samt bestämmelserna om ångerrätt. Bankföreningen välkomnar dessa undantag och anser att de är angelägna för att undvika konkurrenssnedvridande effekter för dessa krediter.

Den största förändringen av konsumentkreditlagen är att informationsmängden ökar betydligt. Det införs en standardiserad blankett för förhandsinformation innan kreditavtal ingås –SECCI-blanketten. Det föreslås också en förklaringsskyldighet för kreditgivare så att konsumenten lättare kan bedöma om krediten passar hans eller hennes behov och ekonomiska situation. Vidare finns det utförliga krav på vilken information som ska ingå i ett kreditavtal. Kravet på att ett kreditavtal ska signeras tas bort och ersätts med att avtal ska dokumenteras i varaktig form.

Ränteändring i dagspress 
En viktig fråga har varit om Sverige kan behålla rutinerna att informera kunder om ränte- och avgiftsändringar i dagspress följt av meddelande i nästa kontoutdrag. Svaret är att rutinerna endast delvis kan behållas. Konsumentkreditdirektivet utgår från att informationen ska skickas till konsumenten innan ändringen träder ikraft, om inte ändringen enbart beror på en ändring av referensränta. Justitiedepartementet föreslår dock att de svenska rutinerna kan behållas för bolån.

- De skärpta kraven som innebär att avgifts- och ränteförändringar måste meddelas genom brev eller liknande till konsumenten, leder till en ökad administrativ börda för bankerna samt till en betydande miljöbelastning när miljontals brevutskick ska genomföras vid varje justering av räntan, påpekar Marie-Louise Ulfward.

En nyhet är att en ångerrätt på fjorton dagar införs i konsumentkredit- lagen. Vid förtidslösen av lån föreslås att kreditgivaren ska få kompensation för eventuella ränteförluster utifrån en ny schablonberäkningsmodell. Schablonersättningen föreslås inte gälla för bostadskrediter, där tidigare beräkningsgrunder ska gälla.

Remisstiden går ut den 1 mars och Bankföreningen arbetar med att ta fram ett yttrande. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för ändamålet. Bankföreningen kommer också att se över föreningens formulär i syfte att uppdatera dessa till den kommande lagstiftningen.

Publicerad den 19 februari 2010