Finanskrisens termer & ord

CDO (Collateralized debt obligation)

CDO är ett strukturerat kreditinstrument där obligationer från många olika värdepapperiserade låneportföljer och andra tillgångar har satts samman. Denna hopsatta portfölj struktureras sedan i olika delar med olika kreditrisk.

CDS (Credit deafult swap)

CDS är ett kontrakt som upprättas mellan två parter, där den ena parten köper ett skydd mot kreditrisken i en obligation mot att betala en premie. Säljaren erhåller i sin tur premien mot att denne också tar på sig kreditrisken. Instrumentet används som en försäkring. Premien för CDS:en mäter då normalt kreditrisken i företagets underliggande tillgångar.

Finansmarknaden

Ett samlingsnamn för de marknader där finansiella tillgångar köps och säljs. Finansiella marknaderna i Sverige består bland annat av aktie-, ränte- och valutamarknaden.

Hedgefond

Ett samlingsbegrepp för olika typer av fonder som har större placeringsfrihet än vanliga fonder. De kan till exempel belåna stora delar av portföljen och satsa stor del i enskilda papper och gardera sig med terminskontrakt och optioner för att utjämna risken. De kan också blanka, det vill säga sälja tillgångar som de inte äger.

Hybridkapital

Hybridkapital är ett mellanting mellan en obligation och en aktie. Till skillnad från en obligation blir hybridkapitalet en del av bankernas kärnkapital och bankerna kan på så vis öka sin utlåning.

I händelse av en konkurs har hybridkapital högre prioritet än eget kapital, exempelvis aktiekapital men lägre än lånat kapital, vilket exempelvis en obligation.

I Sverige har bankerna tidigare tillåtits att ha 15 procent av sitt kärnkapital som hybridkapital. I mitten av december 2008 höjdes den gränsen till 30 procent.

IMF

Interbankmarknaden

Bankernas interna marknad med valutor och räntebärande papper. Bankerna lånar och lånar ut kortsiktigt när behov uppstår. Det jämnar ut överskott och underskott i det svenska banksystemet.

Investerarskyddet

Investerarskyddet omfattar värdepapper och pengar som värdepappersbolag, fondbolag med flera institut hanterar för sina kunders räkning när en en investeringstjänst utförs (till exempel köp, försäljning och deponering av värdepapper). Skyddet gäller om ett institut går i konkurs och det då visar sig att du som investerare inte kan få ut dina tillgångar. Skyddet ger en maximal ersättning om 250 000 kronor per kund och institut. 

Investmentbank

En bank som ger ut värdepapper som aktier och obligationer, samt handlar i dessa finansiella tillgångar. Investmentbanker har av tradition framför allt fungerat som mäklare i stora företagsaffärer, men under de senaste 10-15 åren har de också ökat sitt eget engagemang i affärerna genom att gå in med egna pengar - och framför allt lånade.

Kapitaltäckning

Kapitaltäckningsreglerna handlar bland annat om hur mycket kapital bankkoncerner ska sätta undan för att täcka sina risker, det vill säga risk för förlust i samband med utlåning.

Det nya kapitaltäckningsregelverket, som trädde i kraft 2007, ger företagen fler möjligheter att välja mellan olika metoder när de beräknar storleken på den kapitalbas som behövs för att möta förluster som beror på de kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker som företagen utsätter sig för. Ju mer riskkänslig en metod är desto bättre bild ger den av risken i verksamheten.
 
De nya reglerna innebär att företagen ska ha fungerande riskhanteringssystem för att kunna överblicka riskerna i verksamheten. De ska regelbundet offentliggöra information om sina finansiella förhållanden. 

Korta lån

Lån som löper högst ett år – ibland bara över natten när tillfälliga behov och överskott uppstår.

 Libor

Förkortning för ”London inter bank offered rate”. Libor är den ränta som bankerna tar för att låna ut till andra banker. LIBOR används som norm i Europa. 

Långa lån

Lån med löptid över ett år. 

Nödkredit

När en centralbanker beviljar kredit på särskilda villkor till ett institut, till exempel genom att låna ut mot andra säkerheter än de som normalt krävs eller genom att ställa ut garantier som medför att institut som saknar säkerheter kan låna på marknaden.

Obligation

Lånehandling där A lånar ut till B. Lånet är på längre löptid än ett år. B betalar ränta till A för att erhålla lånet. Obligationer ges ofta ut av staten, kommuner, företag och bolåneföretag. 

Riksbanken

Riksbanken är Sveriges centralbank och ansvarar för att betalningssystemet fungerar och att inflationen är låg och stabil. 

Riksbankens lånefacilitet

Den utlånings- och inlåningsfacilitet som Riksbanken tillhandahåller i penningpolitiskt syfte och som behöriga institut på eget initiativ får utnyttja enligt vissa förutsättningar och villkor. Riksbanken pumpar in pengar i det finansiella systemet.

Då förtroendet på marknaden försvann i spåren av subprimekrisen i USA har centralbanker världen över försett marknaden med likviditet (pengar) för att det finansiella systemet inte ska avstanna helt.

Statspapper

Riksgälden lånar för statens räkning via statsobligationer och statsskuldväxlar. 

Statsskuldväxel

Riksgälden lånar, för statens räkning, pengar för att täcka upp tillfälliga behov av kontanter. Statsskuldväxeln löper normalt på tre till tolv månader. 

Stibor

Förkortning för ”Stockholm interbank offered rates”. Stibor är de räntor som bankerna betalar när de ska låna av varandra (på andra löptider än över natten). Skillnaden mellan räntesatsen för Stibor och statsskuldväxlar är normalt inte stor men när den stiger är det en signal om oro i ekonomin. Under pågående finansoro har skillnaden (som kallas ”Ted-spread”) stigit till historiskt höga nivåer. 

Stresstest

Analys av olika scenarier för att testa vilken motståndskraft bankerna och hushållen har mot oväntade och negativa händelser. Finansinspektionen genomför kvartalsvisa stresstester. 

Strukturerade produkter

Består av pooler av värdepapperiserade lån. De vanligaste produkterna är så kallade collateralized debt obligation (CDO) samt mortgagebacked securities (MBS).

Styrränta

Riksbanken använder styrräntan för att upprätthålla ett fast penningvärde. Höjd ränta kyler ned ekonomin och förhindrar att inflationen tar fart. Sänkt ränta sätter fart på ekonomin utan att inflationen blir för hög. 

Subprime-lån

Namnet på den amerikanska bostadslånemarknaden till människor med sämre återbetalningsförmåga. Det handlar om människor som inte har inkomst, arbete eller tillgångar eller är för fattiga för att kunna klara ett vanligt lån.

Subprime-lånen ges förhållande till värdet på de tillgångar som belånas, ofta lån till hus till låg ränta, men ingen bedömning görs av låntagarens betalningsförmåga. Tanken är att tillgången ska öka i värde och att låntagaren därför ska ha möjlighet att ta ytterligare lån för att betala av de gamla skulderna. Om låntagarna inte under tiden får högre inkomst, eller huset stiger i värde, tvingas de lämna det till banken.

Upprinnelsen till finanskrisen var när många av dessa hushåll drabbades av betalningssvårigheter och gav upp eller lämnade sina hus. Situationen förvärrades ytterligare av att  bolånen, som under de senaste åren har paketerats i olika typer av finansiella instrument (CDO:er), såldes vidare på den internationella finansmarknaden. Det gjorde det mycket svårt att se var riskerna dolde sig.

Säkerställda obligationer (Covered Bonds)

En obligation där innehavaren har särskild förmånsrätt vid en eventuell konkurs. Syftet med säkerställda obligationer är att kreditrisken normalt är lägre jämfört med obligationer som inte är säkerställda, vilket medför att upplåningskostnaderna sänks.