Svenska banker i god form

Svenska banker visar goda rörelseresultat för första halvåret 2010 och klarar det europeiska stresstestet med bred marginal. Det konstaterar Bankföreningens vd Kerstin af Jochnick i en kommentar.

"Sverige och den nordiska finansmarknaden har under 2010 utvecklats positivt och sticker därmed ut i förhållande till många andra länder i Europa. Bankerna här har klarat finanskrisen väl och de hittills redovisade svenska delårsrapporterna visar på goda resultat.

Det är mycket positivt att vi nu kan se att en vändning skett vad gäller bland annat problemkrediter och kreditförluster såväl i Sverige som i Baltikum. Bankerna har en fortsatt god intjäning och kreditförlusterna minskar. Intäktsidan påverkas av minskande räntenetton men ökade provisionsintäkter. Mer information på bankernas hemsidor.

* omräknat från euro, dagskurs 100723

De makroekonomiska prognoserna för den nordisk-baltiska regionen ser lovande ut för det kommande året. Det är dock för tidigt att blåsa faran över för bakslag under hösten. En ökad finanspolitisk disciplin är nödvändig i euroområdet och i högt skuldsatta länder för att skapa stabilitet för framtiden.

De stresstest som Committee of European Banking Supervisors, CEBS, offentliggjorde den 23 juli visar likaledes goda resultat för svenska banker. De är välkapitaliserade och robusta och kan stå emot störningar av oväntad karaktär.

Det goda utfallet av stresstestet för de svenska bankerna är inte förvånande. I Sverige har såväl Finansinspektionen som Riksbanken under de senaste åren genomfört stresstester av de svenska bankernas motståndskraft mot högre kreditförluster, som i vissa avseenden varit tuffare än CEBS-testet. Riksbanken publicerade så sent som i juni resultatet av ett eget stresstest vars scenario skulle kunna jämställas med hösten 2008, det vill säga en mycket kraftig störning. Resultatet visade också i detta test att bankerna har tillräckligt med kapital och möjlighet att på egen hand klara mycket stora kreditförluster.

Utöver beredskap för finansiella störningar så förbereder banksektorn sig för nya regleringar och andra krav. Att finansiella marknader behöver regleras bättre och att tillsynen måste stärkas har sedan länge stått klart. Det råder dock fortfarande stor osäkerhet om hur det framtida regelverket ska utformas och om man lyckas se till att regelverken blir likformiga i EU och globalt. Resultatet av de globala diskussionerna har ännu varit magert.

För nordiska banker med verksamhet i flera länder är det av stor betydelse att regelverk och tillsyn samordnas så att verksamheten kan bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Det gäller inte minst de förslag som kan komma att få störst genomslag på bankernas verksamhet: införandet av en så kallad leverage ratio och införandet av nya likviditetsriskkrav.

Ökade krav och brist på samordning höjer bankernas kostnader och kommer i förlängningen resultera i ökade kostnader för bankernas kunder."

Publicerat den 23 juli 2010